Att tänja på relationen till matematik

I det här omfattande projektet – som syftade till att utveckla elevernas relation till ämnet matematik –  arbetade jag under två år på en gymnasieskola med dess matematiklärare.

Matematik 2b är den kurs flest svenska gymnasieelever blir underkända i, något som skolor försökt komma tillrätta med under längre tid. I detta arbete har vi grundligt undersökt orsaker till de låga resultaten, där vi tittat på sociala förutsättningar, undervisningstraditioner, normer kring matematik samt elevernas möjlighet att ta ansvar för sitt lärande.

Allt kan vi inte påverka, men vi har bland annat funnit att det sätt vi vanligen undervisar i matematik inte svarar mot en stor del av elevernas behov av att skapa i praktiken, äga matematiska begrepp och termer, samt reflektera och formulera sig kring sitt arbete. Detta har påverkat såväl arbetssätt och kommunikation i det dagliga undervisningsarbetet. Vi har satt in omedelbara extrainsatser för de elever som kommer med för låga ingångskunskaper från grundskolan, lärt oss om relationsbyggande kommunikation samt individanpassade och motiverande målsättningar på lärandenivå.

Huvudfokus har hela tiden legat på att öka elevernas ägarskap och ansvarstagande för lärandearbetet, och vi har därför skapat konkreta hjälpverktyg som eleverna kan använda både på momentnivå och på uppgiftsnivå. Med hjälp av verktygen kan de:

• Överblicka vad uppgifter och ämnesområden går ut på

• Medvetandegöra vad de kan och vad de behöver utveckla

• Formulera sig kring begrepp, regler och metoder

• Ta ansvar för såväl process som planering

• Reflektera kring det egna lärandearbetet

Verktygen är specificerade för ämnet matematik, men går lätt att modifiera så att eleverna kan ha nytta av dem även i andra ämnen.

Projektet är ett exempel på högkvalitativ kompetensutveckling, med fokus på att utveckla kunskaper, färdigheter och redskap anpassade till lärarnas behov och klassrumspraktik.